Idus Martiae

Inser plötsligt två saker. Den ena saken är att jag inte gjort något blogginlägg på mycket länge. Att påstå att det förekommit massiva protester vore att fara ovarsamt fram med sanningen men i alla fall – det är dags. Den andra saken är att det imorgon är den femtonde mars och då får man som bekant passa sig. På latin heter denna dag Idus Martiae och det var på denna dag man tog livet av Julius Caesar år 44 f Kr. Han varnades men brydde sig inte. Det borde han med facit i hand ha gjort.
Caesars öde leder mig snart in på två favoriter. Den ena är Shakespeare – som ju skrev en pjäs om saken så där en 1600 år efter attentatet. Något ögonvittne var han alltså inte. Men pjäsen är synnerligen god och spännande och i högsta grad relevant i våra dagar.
Den andra favoriten heter National Theatre Live och låter oss se föreställningar digitalt från London. Nästa föreställning är just Julius Caesar i en spektakulär uppsättning. Här i Helsingfors sänds den den 26 mars.
http://ntlive.nationaltheatre.org.uk/productions/ntlout26-julius-caesar

Och nu till något helt annat. Skillnaden mellan ankomst och avgång samt priset på bananer på Arlanda. Det hände sig för ett par veckor sen att jag flög till Arlanda. Efter ankomst och innan flygbussen skulle ta mig till stan inhandlade jag en banan. Den kostade sex kronor. På vägen hem, två dagar senare, gjorde jag om saken, ty då var jag åter hungrig. Då kostade en banan det dubbla – tolv kronor! Och då undrar jag – varför är det billigare att ankomma än att avgå?

På tal om avgå, så såg jag Veckans brott igår. Nu är det ju inte så att jag sett så många av de här programmen men det är intressant att se att GW utvecklats till en mysig och lite knarrig farbror. Folkkär är ordet. Han är ju också den person svenska folket helst vill åka tåg med. Och det är klart. Sist jag åkte tåg blev tåget tre timmar försenat så jag missade mitt flyg, och då hade det ju piggat upp med GW i stolen bredvid. Hade gärna bytt ut tusentals snöklädda granar i Norrland mot ett par mustiga berättelser från GW. Sorry, Norrland!
Nu har GW precis fyllt 73 och känner sig kreativ och vill gå vidare till något nytt. Känner igen känslan.